Story Hotel
Huvudvärk, förkylning, jobb. Middag på Story igår. Två klunkar vin!! Förutom dem två så har jag varit "vit" i två dagar. Rekord det här året.
Får se om Valborg pajar det eller inte.
Buy me happy
Too much of the bloggers
Vette fan om man ska hålla på med sånt här. Jag är trött och försöker undvika en dunderförklyning. Jag blir mindre och mindre intresserad av bloggar ju mer jag ser hur dess skribenter exploateras. Kissie - försvinner inte tjusningen när man hör henne snacka på förkväll? I övrigt en intressant grej är att hon klarar av vad många har svårt för med svenska språket, nämligen att påbörja och avsluta en mening. De flesta påbörjar en mening med "asså" och sen avbryter man mitt i och säger "förstår du hur jag menar lixom" och hade man skrivit ner det hade det blivit rappakalja. Men den tog hon galant, lustigt med tanke på att hon inte är något ess på att skriva (även om det hon skriver är jävligt framgångsrikt). I alla fall så har hon sagt att man inte ska läsa henne om man är trettio så jag får väl ge mig snart. Men ser jag henne i motion picture en gång till så är det kört i alla fall.
Samma gäller Bella och Tyra, ju mer de exploateras, ju oftare jag hör deras röster, desto mer av deras charm och mystik som försvinner. I vanliga fall är det inte så, gillar man någon blir man ju bara hungrigare ju mer man får smaka (fan vad snaskigt det där lät) men i bloggvärlden tror jag det funkar annorlunda. Jag var mer besatt av Hibbs innan jag såg henne i 3D, även om det ska erkännas att jag slukade varenda program av Glamourama med stort intresse. Tvärt om är det med Jackie, henne har man sett i rörelse och då har jag inte alls samma aptit på hennes blogg, i alla fall inte av samma anledning. Så måste det vara, man läser bloggen för att lyckas få ut så mycket som möjligt av dess skribent, och får man ut för mycket i rörlig bild eller annat så försvinner den magiken.
Dagens filosoferande. Ska tillägga att jag har fått sjuk skrivkramp i händerna av att skriva detta vilket tyder på total brist på arbetsmotivation här på kontoret.
Stockholm, pas trop mon amour
Inte en minut över i Paris, sjuukt jobbigt att åka förbi favoritbutiken BCBG Max Azria med 50% rabatt och inte ens hinna in på grund av jobb. Jaja livet är hårt. Fick närapå en dunderförkylning på måndagsskvällen och var tvungen att lämna restaurangen tidigt, typiskt.
Hett mattips: restaurang Pinxo i Paris
Sprutläppar
Off we go! Flytväst behövs ej med dessa läppar.
Paris mon amour
God morgon tuppen, inte ett spår av några askmoln på Arlanda, allt är som vanligt. om två timmar och tio minuter är jag i Paris. S sitter bredvid mig och är angelägen om att veta vad jag håller på med, lite svårt att hålla hemlig identitet dårå. Hon leker även 20 frågor samtidigt som jag skriver vilket är gulligt men enerverande.
Åkte in till kontoret en sväng vid fyrasnåret i morse, fy faaan säger jag bara för dålig framförhållning. Hade dock magknip hela natten så jag ursäktar mitt sistaminutenjobb med det.
!9 grader i Paris under dagen, hoppas verkligen det då jag sket i att ta med mig en kappa. Packningen är en tiominuterspackning som vanligt så det ska bli kul att se vad som kom med förutom Miu Miu som jag helt klart inte har någon användning av på klientmötet.
Hoppas Stockholm blir fint idag! Pictures kommer.
Snygga flickor
Funderar länge på alla dessa bloggbilder som tjejerna lägger ut. Många av tjejerna är söta, visst. Men många ser lite flummiga ut. Typ stora, påsiga ögon. Typ dassig, sönderfestad hud. Typ väldigt välsminkad men inte så vacker ändå. Och så vidare.
Inte konstigt att skönhetsindustrin är en så stor vinnare. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag tror att jag och mina tjejkompisar har tur som ser "helt normala ut". Därför att det verkar som att de flesta tjejer måste ta till ordentliga ingrepp för att komma ens så långt. Injektioner i läpparna. Skulptera kinderna. Botox i pannan. Botox under ögonen.
Kommer ihåg bara för ett par år sen då det var helt tabu att prata om sprutor eller ingrepp eller att ens erkänna dem. Idag är det sånt tjejer öppet skryter om på sina bloggar. Snacka om att tiderna förändras och man har svårt att hänga med!
Rouge Coco
East dinner
Hej hopp. Igår blev det inte bara drinkar utan även hela avsmakningsmenyn på East. Jag och S var döende när vi hade ätit klart och hoppade över desserten.
Gick förbi Noppes en sväng och kollade in äckliga tafsande efterblivna gubbar och likaledes efterblivna tanter som var glada att bli tafsade på. Jag säger då det, var är välrden på väg.
Solsken idag men jag saknar mina brillor....
Osminkad
PS
Som vanligt kommer jag dra från jobbet osminkad, opiffad och se ut som ett helvete och undra varför jag inte städar upp mig som de andra snygga brudarna. Alternativt bara gillar läget och börjar tyckat att jag är lite parisiskt råsnygg istället.
Shoppo/alcoholic
Egentligen är jag sjukt shoppingsugen. Men det kommer sluta med att jag får stilla mitt begär med en drink istället.
LÄS MIG!
Två läsare
En gång hade jag två läsare. Den ena var jag själv. Och den andra kom aldrig tillbaka! Sjukt kul.
Jag har precis missat ett flyg till Grekland som inte blev inställt. Istället gick jag en sväng till Agent Provocateur med M (hehe sjukt kul att inte skriva ut hela namnet eftersom 50% redan är utskrivet) där hon fick prova ut såna här:
(alla bilder lånade från AP:s hemsida)
Och jag dör så söt:
Och jag tänder nästan på tanken på mig själv i den här:
Och sötaste trosorna i världen:
Och den här färgbrytaren som var MYCKET sötare på
Jag blir nästan lite sugen på allihopa men VAD SKA JAG MED DEM TILL??
Sådär. Nu kanske mitt läsarantal ökar något?
PA & Co
Lyckades med två middagar igår, först en på Vapiano och sen en till på PA. Var gott att dricka för omväxlings skull, jag slödricker mest i vanliga fall. That's that.
Kvällsshopping
Smet från jobbet en stund för att kolla om jag kunde shoppa i en kvällsöppen butik i närheten. Jag känner att jag behöver en trench. Jag är egentligen inte så sugen på en, känner bara att den behövs liksom. Hittade ingen som jag gillade i proportion till priset men däremot såg jag att det hängde massa plagg i läder - beiget, äggskal, cremefärgat, vitt, choklad och kolafärgat. Garvar lite åt att det där modet inte kommer att få något genomslag i lilla Svergie före nästa år, när alla de där plaggen har reats ut en gång. Det är först då ängsliga modesverige tycker att det är läge att köpa dem och ha dem på sig.
Bläddrar igenom några bloggar på blogg.se. Är det bara fjortisar som skriver? Det kanske är så att bloggvärlden är åldersdiskriminerande. Överallt läser jag om nationella prov. Betyder det att alla går på gymnasiet? Men det är sant, det bästa med bloggarna är ju bilderna. Klart det är roligare att kolla på en sjuttonåring med nyknoppade bröst än på... Linda Skugges hängdito. Nu fick hon sig en känga även om jag aldrig har studerat hennes lökar länge nog för att dissa dem. Men redan det kanske säger det mesta.
Min Skönhetsborg är mitt hem
... eller hur lyder nu uttrycket? Mitt hem är min borg? Något sånt.
Nu ska jag göra lite smygreklam. Ni MÅSTE gå hit! Min tanke med att göra reklamen är att jag sen ska få gratisprodukter hemskickade. Ett litet problem bara, det är ju ingen som läser mig så det blir ju ganska svårt att motivera ökad försäljning på grund av publicitet. Skit samma, kolla bara på de här bilderna:
Va?! Blommor i fotbadet - hur underbart?!
Och det här, en massa päron, vill man inte bara vara ett?
Trevlig personal, proffsiga terapeuter och så har de funnits där en evighet.
En miljon flugor kan inte ha fel - ät skit
Så står det på en tisha från 70-talet, är inte det grymt? Sammanfattar svensk mentalitet i en rubrik.
Anledningen till varför jag skriver det här är för att jag är nyfiken på om man syns i någon statistik först när man har fått upp volymen på sina inlägg.
Vi får väl se.
Elefant genom nålsöga
.... om vi ändå ska ge oss på att kommentera andra bloggare så är det här ett praktexempel även om det inte förekom annat en indirekt på en blogg men Daniel Nyhlén ska väl vara lite försiktig om att uttala sig om modeintresse? Om man inte vet att Gucci är ett italienskt och inte franskt märke så är jämförelsen om bambi på hal is ungefär lika precis som att slänga en elefant genom ett nålsöga - och träffa.
Prinsessmak
Jag och Kronprinsessan Victoria har någonting gemensamt, vi bär båda klänningar från BCBG Max Azria. Lite töntigt av Ebba (som bilden är lånad av) att klaga på glansigheten när hon insåg prisklass, jag tycker sessan har gjort en fullträff som dessutom sitter som gjuten på hennes rätt deffade kropp. Dessutom kom den observation efter felgissningen - som iofs var ganska lustig, nämligen att Per Engsheden skulle ha skapat denna.
Om vi nu ska blogga lite om andra bloggare (vilket är en helt menlöst självändamål för en blogg men änyway) så påminde Katrins tävling mig om när en av Hugh hefners favoriter skulle plocka in en ny tjej till Playboy Mansion. Sjukt roligt.
Matbloggen
Efter kvällspasset i fredags blev det ett snabbt glas vin på 1900 och sen middag på East. Borde som sagt inte skriva om alla gånger jag äter ute eftersom det kommer få mig att farmstå som smällfet. Det var hur gott som helst och det bästa var att S gillade det, trots att vi fick ett bord intill toalettdörren. Försökte muntra upp henne med att säga att det stod en kille därinne som konstant moppade (underförstått att det var jätterent) men S sa att hon redan hade sett det och eftersom killen inte bytte moppvatten betydde det mest att han svabbade runt kisset på golvet. Uääh. Bon apetit.
Nattpasset
Sitter på jobbet och längtar efter en AW. Och inser precis hur jävla jobbigt det är att skriva ett inlägg som försvinner. Plötsligt trillar alla bitar på plats och jag förstår en bloggares frustration. Innan har jag bara fnyst åt det men nu kan jag känna med dem. Hur man lider när man har hittat det där flowet, den där sköna formuleringen som kom så otvunget och så ska man fabricera om den.
Skit samma. Jag hade skrivit att jag satt kvar på jobbet. Att det inte gör så mycket eftersom det var så lyckat igår och jag har fått min beskärda del och är glad i huvet, i fötterna, i hjärtat. Typ. Och att jag tänker posta en länk här så jag slipper lägga till den i favoriter (gud förbjud) och förlora den när jag byter dator. Försökte klistra in en skärmdump och börjar mer och mer komma till insikt om att jag inte är så jävla teknisk. Det kan man även se på mitt jungfruinlägg där jag inte lyckades få till en enda länkning.
www.be.com
Fransmän och humor, fransmän och mode. Det är en helt annan planet.
Le stresse!
Jag får panik när jag kollar på hur många andra bloggar det finns. Och jag får ännu mer panik när jag inser hur få det måste vara som läser dem! Då kan man ju ställa sig frågan om jag verkligen vill hålla låg profil eller om jag bara låtsas för att försöka övertyga mig själv.
Är det så att man bara kan ta bloggandet på blodigt allvar (läs: behandla som ett heltidsjobb) om man ska ha några framgångar? Vette fan om jag är beredd att göra det. Jag har ett heltidsjobb redan. Ett heltidsjobb som tar bra mycket mer än heltid att fixa.
Sen läste jag någonstans att man efterfrågar lite individualism, eller lite unika upplägg på bloggar. Hur lätt är det när man inser att hundra andra människor vill skriva om Lars Wallins visning igår. Shit. Så läste jag i en skön bruttas blogg att hon lottar ut det hon fick i goodiebagen till den första som kommenterar. Två saker tänker jag då: 1) SHIT vilken bra idé, varför kom jag inte på den själv?! och 2) VA?! Fick man 1000 spänn i presentkort på Stureplanskliniken? Hur sjukt är inte det?
Sen börjar jag fundera på vem jag ska ge bort mitt presentkort till. Till den första som kommenterar? Vad händer om min första kommentar dyker upp först om 8-10 månader typ? Då lär ju presentkortet ha löpt ut.
Kanske att jag kunde ge det till S tjejkompis. Misstänker att hon skulle bli skitsur om hon fick frågan men hon kan ju alltid tacka nej. Och inte ta det personligt.
Tillbaka till personliga inlägg. Ska jag slänga ut collage med kläder och skor med rubriken "VILL HA!!!"? Ska jag plåta artistiskt på gatan och skriva poetiskt till? Finns det något som inte redan har gjorts? Intet nytt under solen har visst aldrig varit aktuellare än så här. Le stresse, quel stresse.
Lunch på Grodan
Åt en snabb klientlunch på Grodan. Han åt en sallad. Jag åt en biff med pommes. Funderar på om jag över huvud taget ska skriva om alla gånger jag äter ute på den här bloggen eller om det också ska höra till sånt som jag håller privat. Annars lär frågan uppstå om jag är smällfet eller inte.
Lars Wallin
Såg Lars Wallins visning av coutureklänningar på Volvo showroom igår. Gick fram och tog i hand med honom på Bistro Jarl efteråt och tackade för en grym visning - undrar om han kände sig påhoppad av alla tjejer som kom fram? Hittade min stalker där också. Eller rättare sagt, han hittade mig. Så jävlig flummig människa.
Här kommer i alla fall bilder:
Som sagt, iHate iPhone och särskilt den slöa kameran, känns som att det är flera sekunders fördröjning innan den tar en bild.
Kul att han leker med mönster även om en klänning med leopardmönster och öppen rygg kanske kändes lite väl trashig, men jag gissar att det var den som gick hem bäst bland pöbeln. Själv föll jag för en gulddröm som ser ut som något jag redan har i garderoben ungefär.
iHate iPhone
Trixy
Jag måste vara lite smart nu. Om jag tänker att det jag ska berätta är jävligt avslöjande och kan leda direkt till mig, så är det kanske lika bra att jag skriver det inlägget nu, innan en enda käft läser mig. Så kanske det glöms bort totalt så småningom.
Satt på PA med S när MANNEN I MINA DRÖMMAR kom in. Jag har burit på en kärlek till honom sen jag var 20 säkert, mannen med de sammetslena bruna ögonen som tittade på mig varje gång jag landade på Arlanda. Och några sängkammarblickar kastade han väl åt mitt (vårt tjejgängs) håll någon sen kväll på Köket, då det begav sig. Jag berättade storien för S och jävlar vad hon garvade, sådär som hon alltid gör när hon egentligen tycker att jag är lite töntig.
Jag blir så jävla besatt, som bara jag kan bli, i någon, speciellt någon man inte riktigt pratar med. Det är då de är som charmigast, rena produkter av den egna fantasin. På den tiden var jag jävligt handlingskraftig också, och ville gärna ta vår relation hela vägen hem från Arlanda. Så jag gjorde helt sonika slag i saken och svarade på en annons som låg ute för en vd-assistent för det lilla bolaget som han då jobbade på. Jag skarvade ihop en lämplig cv som tonade ner mina studier i JIK:en (Juridisk introduktionskurs) och lyfte fram mitt jobb som assistent för ett prominent modemärke (inom käringcouture) eftersom jag ansåg det öka mina chanser till en intervju. Oklart vad jag hade tänkt göra på den intervjun om jag hade blivit kallad men det får vi aldrig veta. Såhär i efterhand är jag lite förvånad över att jag inte ens parfymerade brevet innan jag drog iväg det.
Tiden gick och jag fick aldrig ens ett svar på min ansökan. Kanske var det så att de hade stalkercensorer på det där kontoret och därför ignorerade dem mitt försök till närmanden. Kanske går det till och med tretton av mig på dussinet och de hade redan vant sig att sålla ut oss vid första anblick.
Idag hänger han inte kvar på flygplatsen längre. Ibland när jag kommer hem efter någon resa så kollar jag lite extra ändå, för att se om de har hängt tillbaka honom, Sveriges stolthet. I väntan på det får jag dregla över det fina kollaget min kollega gjorde åt mig när hon hörde historien:
Accès interdit
Läser några bloggar tvånsgmässigt, Blondinbella, Kissie, Gynnings blogg, läser (dechiffrerar?) Jackie och Stureplanstjejerna (www.blogg.stureplan.se/Hibbs, www.blogg.stureplan.se/michaela) och några till (vi kan nämna Schulman för att vara pc) och funderar lite kring vad vissa av de här tjejerna läser. Läser de bara varandras och andras bloggar? Läser de nyheter? Läser de litteratur? Hur lär dem sig att skriva? Att uttrycka sig? Klart man får stava fel men vad hände med att skriva fullständiga meningar eller använda svenska uttryck ordentligt? "Det var en spark i baken" trodde jag betydde någonting negativt? Men vad vet jag. Språket är väl under ständig utveckling och bloggarna bidrar väl med sitt, på gott och ont.
Mitt liv är inte så glamoröst som de här tjejernas liv även om det är rättstavat. Ibland tror jag i och för sig att jag kvalar med dagens mått av "glamour" eftersom det verkar innebära ett glas rosévin på valfri uteservering i Stockholm iförd glajjor à minimum 1700 sek. Vi får väl se vad det lider.